När det karmiska flödet kräver balans – Mötet i Prag

Bilden tillhör boken Atomernas Sång som jag (Linda Rosen)har skrivit och tagit fram bilder till.
I min bok Atomernas Sång beskriver jag mötet i Prag – en händelse där jag tvingades konfrontera de karmiska lagarnas absoluta obönhörlighet. Det var där fröet till det som idag blivit Sollógos Nycklar® såddes. Om Atomernas sång är den poetiska berättelsen om hur systemet fungerar, så är Sollógos Nycklar® den tekniska manualen för hur du som operatör navigerar i det.
43. Mötet i Prags gränder
Prags gränder viskade av forna Hemligheter, och morgondim man vilade tungt över staden. Det var här, i ett Tidlöst Ögon blick, som jag mötte en man som tycktes komma från en Annan Värld. Lång och smal, med långt hår, han stod där och talade om Framtiden som om den redan hade hänt. "Ett telefonsamtal väntar när du kommer hem," sade han, vars röst var mjuk som Prags dimma. Samtalet skulle komma från min äldsta son, med en viktig nyhet: jag skulle bli farmor, och till en flicka. Men sedan lade han till en sak som fick min värld att stanna. För att denna lilla flicka skulle kunna födas, behövde min farmor dö.
Jag kände en våg av förtvivlan och sorg. "Jag vägrar," sa jag, "jag kan inte gå med på det!" Mannen förklarade lugnt att min far mors Själ skulle få den lilla flickans Världskropp, att det handla de om Karmiska Band som skulle lösas mellan Själsliga Familjer. Han påminde mig om att jag inte kunde bestämma över Livets Stora Flöde.
Jag kämpade med smärtan och försökte resonera. Till slut, med tårar i ögonen, kom jag på en önskan. "Om hon måste dö," bad jag, "låt henne slippa smärta. Låt henne dö mitt i livet, på väg till något, och låt henne ha sina barn samlade." Mannen nickade, och i nästa ögonblick var han borta, som om han aldrig hade varit där. På hemresan, precis när flyget landade, ringde min son.
Hans röst var fylld av glädje: jag skulle bli farmor till en flicka. Några månader flöt på, och sedan, en morgon i februari, ringde min pappa. Han berättade att han och hans syskon hade hälsat på farmor, och att hon dog fridfullt i sitt hem, omgiven av sina barn, precis som jag hade bett om. Samma dag som begrav ningen ägde rum, föddes mitt barnbarn – en flicka, precis som mannen i Prag hade lovat.
