Vetenskaplig hybris eller en öppen väg till sanningen?

Vi lever i en tid där vetenskapen ofta presenteras som den slutgiltiga domaren över vad som är "sant". Problemet uppstår när de som studerar den kemiska atomen – de biologiska och neurologiska processerna i hjärnan – tror att de har kartlagt hela verkligheten.

 ​När man enbart mäter den kemiska atomen, mäter man bara en bråkdel av det mänskliga varandet. Man ser hur hjärnan reagerar på stimuli, men man ser inte de solära och planetära frekvenser som faktiskt driver de processerna. Att i det läget idiotförklara människor som erfar och förstår dessa högre nivåer är inte vetenskap – det är hybris. ​

Det är en form av systemisk blindhet. 

Genom att hävda att "det som inte kan mätas i vårt labb inte existerar", stänger man dörren för en djupare förståelse av människans verkliga potential. De som har förmågan att nå de solära och planetära nivåerna besitter en kunskap som inte kräver ett labbtillstånd för att vara sann; den är sann i sin egen ordning. ​

Vi måste våga ifrågasätta dem som sitter på makten att definiera vad som är "rationellt". Om man inte kan mäta de solära och planetära atomerna, då kan man heller inte göra anspråk på att sitta på hela sanningen. Det är dags att vi slutar låta begränsade mätmetoder definiera gränserna för vår egen själsliga och universella förmåga. 

// Sollogo