Magiskeppet, en kanalisering från Universum

29.09.2026
Vi måste hjälpa människorna att förstå vad glamour och illusion är sade det högre när dom började sända ner en berättelse.

När jag hör tonerna från Universum för det är dom som blir till hörbara ord och meningar, då är jag i total kontemplation, helt bortkopplad från känslor och tankar. Det innebär att jag aldrig behöver sätta mig i trans eller meditation eftersom dessa nivåer inte når det buddistiska planet och dess Hiriarki. Det började med att jag fick namnet Plurre på läpparna och jag sa: skämtar ni? ska jag skriva en barnbok? 

Svaret jag fick var: Det här är en djupt filosofisk äventyrsroman som rör sig i gränslandet mellan fiktion och inre utveckling, där berättelsen om Magiskeppet, Vektor och Plurre används som ett verktyg för att förstå mänskliga mönster, illusioner och den egna medvetenhetsresan.

 Delar lite grann från ett kapitel.

Tillbaka i det tysta, ombonade kontrollrummet på båten djupt inne i skogen stod Vektor kvar vid terminalen och betraktade de stabiliserande kurvorna. Han visste precis vad som utspelade sig i kvinnans medvetande vid havets kant, och han vände sig lugnt mot Plurre för att förklara mekaniken bakom det hela. 

Det är just så cyklerna fungerar, Plurre, sa Vektor med låg, förtrogen röst. Människor som lever fast i de mindre, begränsade cyklerna tror att allt bara sker av en slump. Men den gudomliga vibrationen rör sig i exakta, kosmiska cykler. Ingenting händer av en tillfällighet. Vektor slog armarna lätt i kors och lät blicken vila på skärmarna som visade hur energifältet nere vid kusten nu började vila i en ny, mer harmonisk våglängd. Det var därför hon inte kunde nå oss tidigare. Men nu, i exakt rätt cykel, har de högre vibrationerna nått hennes tankefält. 

Det är den första fröet till en egen, genuin tanke. Och när hon är helt redo i den här processen, kommer hon att ta det sista steget själv, det är hon som kommer att söka upp oss och kontakta oss. Plurre nickade sakta, medan han kände hur hela sammanhanget föll på plats. 

Det fanns ingen idé att hasta fram något eller forcera ett skeende; universum skötte sin egen ordning, dörrvaktens illusioner till trots Plurre rynkade pannan och lutade sig fram mot terminalen, där graferna från Mister Cosmos fortfarande visade de tunga, cirklande energimönstren. 

 Ord som illusion hade han hört Vektor och de andra använda förut, men det var först nu bitarna började falla på plats på riktigt. Pappa, jag har ju hört dig tala om illusionen massor av gånger, sa Plurre och såg upp, men vad är den egentligen?

Det känns som att det är så himla mycket som ryms i det ordet. Vektor log svagt, drog ut en stol vid kontrollpulpiten och satte sig till rätta. Illusionen är inte bara en enda sak,

Plurre, förklarade Vektor med sin lugna, pedagogiska röst. Den bygger på fyra grundläggande felsteg i hur vi hanterar verkligheten: 


Text: Linda Rosen

Share