Från det limbiska systemet till frontalloben med koherens och själsminnen som vägvisare
I vardagen agerar personligheten ofta från det limbiska systemet. Det är där de omedelbara känslorna, reaktionerna, vanorna och skyddsmönstren sitter.
När det är där vi befinner oss blir det lätt att reagera instinktivt, fastna i invanda spår eller låta stundens känslor styra.Innan vi kan förflytta oss och på allvar arbeta med frontalloben (pannloben), som ligger högre upp och längre fram än det limbiska systemet och där överblick, eftertanke och medveten styrning har sin plats, behöver vi uppnå en koherens.
Det handlar om ett tillstånd där hjärta och hjärna har samma kraft och där båda hjärnhalvorna arbetar med samma kapacitet.
När den samklangen och balansen finns på plats skapas förutsättningar för ett mer samlat och medvetet arbete med frontalloben.Den här utvecklingen sker inte över en enda natt.
Den byggs upp stegvis genom många liv, dels genom de erfarenheter och prövningar vi bär med oss i bagaget och har fått utstå, och dels genom det som själen minns från tidigare liv i form av själsminnen.
Det är just det här jag skriver om: en helhet, och hur personligheten och själen börjar samspela på djupet.
För en människa som bara lever och ser allt utifrån det här livet och det rent jordiska kan det här lätt låta jätteflummigt, eftersom det sträcker sig bortom det som fångas med blotta ögat.
Ändå är det i mötet mellan prövningar, inre samklang, själsminnen och en växande helhet som mognaden tar form. Det här är inte bara lösa tankar för mig.
Jag har faktiskt både skrivit böcker och utvecklat metoder för att arbeta med båda delarna, och för att stödja processen där personlighet och själ börjar samspela.
Gillar du det jag skriver och det här sättet att närma sig helheten? Då vill jag tipsa dig om att läsa Atomernas sång och Blå vilja Avatarens födelse.
Atomernas sång :: Sollogos nycklar
